Nya tider – Om när musen blev större än datorn och när alla dokument började flyga omkring bland molnen!

Det är svårt att fotografera katter! Ja, nästan omöjligt! Jag kan helt enkelt inte fotografera dem. I varje fall inte våra katter. De ser bara tillgjorda ut och tittar aldrig in i kameran. På den här bilden ville jag ha med vår katt Måns Månsson för att visa hur oproportionligt liten min nya dator är i förhållande till musen. Men katten har ännu märkligare proportioner! Huvudet är alldeles för litet till den stora kroppen. Han är inte bara tjock, pälsen är tjock också.

Jodå, ser man på, jag har investerat i en laptop! Äntligen! Fast det är inte min första. Jag fick en redan 1991 av Bema. Den hade en fantastisk minneskapacitet på hela 40 Kilobyte och till och med Måns Månsson skulle ha sett liten ut i jämförelse!

Det var inte så lätt att stila omkring med den. Tung var den också. En gång kom jag till Kastrups flygplats. Jag hade bestämt träff med min nya golfkompis i danska ölbaren. Som tur var hade han inte kommit ännu. Lite snitsigt kastade jag upp laptoppen på en av barstolarna. Så snitsigt det bara går med böjda knän. Jag tror inte ens det hette laptop då, bärbar dator tror jag man sade. Men fräckt var det och alla tittade såklart!

- Kan jag få en iskall Tuberg, tack, säger jag världsvant till killen bakom bardisken.
- Vi har desverre kun Carlsborg, svarar han fyndigt. Og kaffe!
- Öh, jasså, öh jaha, då får jag väl ta kaffe då! (Fanken också!)

Efter den incidenten har jag noga aktat mig för att stila omkring med bärbara datorer! Däremot har jag alltid haft väldigt piffiga telefoner! Nu verkar min telefon med email och allt möjligt vara inne på sista svängen. Så jag stannade vid Office Center för att titta på de nya. Men, istället för en telefon kom jag hem med den här lilla datorn! Laptop i miniformat! Jättesöt! Jag betalade 350 Euros för den! Ungefär vad jag hade tänkt spendera på telefonen.

Jag hade faktiskt läst om just den här datorn på min bloggkompis Lennart's USA blogg. Den heter EeePC och är stor som ett halvt A4 papper! Kvaliteten och tangentbordet är förvånansvärt bra! Om man vill ha en dator som fungerar bara med Linux, så kostar den 100 Euros mindre! Jag köpte alltså den som man kan köra Windows i. Men efter en dags surfande och testande i Linux, så tror jag att jag kommer att strunta i att installera Windows. För första gången har jag köpt en dator som inte krånglar alls från uppackning till start. Den hittade mitt trådlösa nätverk helt på egen hand och kopplade upp sig själv. Nu kan du börja surfa informerade den mig i en liten ruta! Den är inte jättesnabb men heller inte långsam. 12 Gigabyte. Den har inbyggd Web cam, mikrofon och högtalare, som fungerar helt OK.

Så nu skall man alltså spara alla dokument krypterade i datamolnet, läser jag i handboken! Det fungerar helt perfekt och tar på samma sätt som gmail ingen plats på datorn. Jag skall snart pröva att skicka “upp” lite fotografier bland molnen också.

Det känns verkligen som om vi kommit in i en helt ny kommunikantionsvärld. Åtminstone jag. Kanhända är det jag som bara just nu insett vad alla andra redan insett. Så även om det tog mig en hel förmiddag att ändra tangentbordsinställningen till svenska, så har poletten ramlat ned. Datorer börjar bli riktigt anvndarvänliga! Så billiga och ingen tekniner behövs för att installera alla nödvändigheter! Men kan det verkligen vara så bra? Tydligen inte i Sverige iallafall. Microsoft håller greppet och Linuxvarianterna kommer att tas ur sortimentet. Varför försvinner så många bra utvecklingar? Och varför är vi konsumenter så konservativa?

När vi alla går omkring med vår lilla bärbara dator i ryggsäcken eller handväskan, så kommer det att sätta press på tåg, bussar och offentliga platser att tillhandahålla gratis bredband. En dörr öppnas för alla de som tidigare inte haft råd att skaffa en dator och äldre som känt ett motstånd mot svårhanterlig teknologi.

Nåja, mitt nya liv börjar nu på allvar! Jag tänker bli café bloggare! Ni har säkert sett fler sådana än vad jag har gjort. Jag har mest läst om dem. Och första Starbucks har just kommit till Lissabon!

Så, om jag inte är hemma sitter jag ute på caféerna i Cascais eller vid klipporna vid havet! Ni får ringa mig på Skype, telefonen är som sagt trasig, skicka mig ett mail eller inlägg här på bloggen!


Bilderna är tagna vid Azenhas do Mar, som ligger utefter kusten strax norr om Sintra. Sista bilden vid Praia de S. Juliao. Lång slutartid igen. Den här typen av fotografier har blivit mina favoriter. Stjärnan på himmelen är aftonstjärnan, Venus!

Mot ljusare tider i mörkrets årstid

Teresa flyttade hem igen efter några dagar. Och hon hoppade aldrig av gymnasiet heller. Det kan vara nyttigt att rensa luften emellanåt men jobbigt när saker ställs på sin yttersta spets.

Nya tider stundar och solen skiner på Jorden idag också. På samma sätt som den gjort i miljontals år. Det är vi människor som nu refererar till ljuset när vi menar förväntning eller förhoppning.

“What began 21 months ago in the depths of winter cannot end on this autumn night. This victory alone is not the change we seek. It is only the chance for us to make that change. And that cannot happen if we go back to the way things were. It can't happen without you, without a new spirit of service, a new spirit of sacrifice. So let us summon a new spirit of patriotism, of responsibility, where each of us resolves to pitch in and work harder and look after not only ourselves but each other.”

Detta är ett citat från Barack Obama’s blog. Och det verkar inte vara bara vackra ord. Han har verkligen satt full fart och planerar sin organisation.

För mig har rullgardinen gått upp med en smäll! Så snabbt att snodden trasslat till sig lite, jag har fortfarande inte riktigt hämtat mig från min insikt. Visst har jag kommunicerat över nätet i över 10 år och varit jätteimponerad över ny teknik. Men inte förrän nu har jag insett vilket enormt nätverk vi har skapat! Inte ens höga politiker hade förstått. Och den som förstod kunde vinna genom att förmedla ett budskap och ett program rakt till väljarna.

Den stora nyheten är att inga medier behöver agera mellanhänder i nyhetsrapporteringen. Inga mellanhänder som skall tjäna pengar på annonser eller sälja löstidningar med lögnaktiga och slagkraftiga rubriker. Vi har fått ett direkt kommunikationssystem. Från talare till lyssnare - Från skribent till läsare! Tänk om detta vore slutet för all dålig och styrd journalism! Slutet för chefredaktörer som måste hålla tidningsägare på gott humör med vinster och vinklad nyhetsrapportering. Yttrandefriheten har blivit möjlig.

Möjligt har det också blivit att ta helt fantastiska fotografier med en enkel digital systemkamera. Men om man tänker fotografera morgonljuset, då gäller det att man tänker till om klockorna just ställts om. Det gjorde jag när vi åkte ut till Azorerna. Men jag tänkte lite för mycket. Jag gick ut en hel timmer för tidigt och blev lite orolig, för solen gick inte upp! Kunde detta vara domedagen? Men bageriet öppnade inte heller, så jag satte mig på kajkanten och väntade.

Det kändes som om det småregnade men det gjorde det inte och det var ganska varmt. På Azorerna är det verkligen fuktigt. Till och med flimmerhåren i näsborrarna krullar sig, så fuktigt är det! Som tur är - det är jag som är fotografen! Det finns inga kort på mig! Frisyren var skräckinjagande lockig och stod rakt ut. På Portuguisiska använder man samma ord för hårlockar och sniglar. Caracois. [karakåisch]

Vi hade åkt till min favoritö som är Faial. Rakt över Faial och staden Horta ligger en annan ö, Pico. På Pico ligger vulkanen som heter likadant och som sticker 2000 meter rakt upp ur havet! Det kan vara snö på toppen, men inte i Oktober månad. Solen går upp bakom Pico och ger otroliga färger på himmelen. Vulkanen ser man då bara i silhuett! Det var alltså detta jag satt en hel timme och väntade på. Tiden gick ganska fort. Båtarna mellan öarna hade redan börjat gå och jag fick några riktigt fina bilder på passagerarna i morgontimmen.

Den här sista är nog den bästa bild jag tagit med den här kameran. Jag hade lånat Teds stativ, och så här bra blir det då. Jag kunde ställa kameran i exakt den vinkel jag ville. Jag tog säkert 50 bilder på samma motiv. Detta var den första och den blev bäst! Solen hade inte kommit fram ännu, himlen hade blivit bara en liten nyans ljusere. 15 sekunders exponeringstid. Inget hjälpljus mer än gatlyktorna.