Vi har börjat meditera! Det är jag och Teresa tillsammans med hennes engelskalärare , som tidigare bott flera år i Asien. Det tar några månader att lära sig. Vi har hållt på två gånger i veckan sedan i februari och nu börjar det hända saker.
Teresa, som haft sömnsvårigheter i flera år, har plötsligt blivit mycket bättre. Hon använder teknikerna vi lär oss för att få kontroll över tankar som gärna dyker upp vid insomningsögonblicket. För mig har min redan flummiga hjärna fått nya vingar. Idén med meditation är att separera kroppen från hjärnan eller tankarna. Vi sitter med korslagda ben så stilla det går. Efter ett tag känns kroppen som en stor cementklump och bara tankarna rör sig. Och andningen. Vi koncentrerar oss på andningen. In och utandningen skall vara lika långa. Som nybörjare fick vi inget mantra. Vi räknade istället. För mig passade siffran tio alldeles utmärkt. Inandning – ett, två, två, tre .... tio jag håller lite på toppen av inandningen innan jag släpper ut luften ett, två, tre ...tio där håller jag en liten paus innan jag andas in igen. Pauserna är viktiga, för det är i topp och bottenläget som tankarna står mest stilla. Ett knep är att använda magmusklerna för att pressa ut luften. När man efter bottenpausen släpper magmusklerna får man en naturlig inandning som börjar långt ner i lungorna. På så sätt gör man av med mindre engergi för inandningen och syreintaget blir högre.
Man skall försöka att tänka på ingenting och koncentrera sig på sin räkning. Men tankarna flyger omkring okontrollerat under de första åtminstone 10 minuterna. Det gör ingenting, låt dem flyga! Men försök att inte tappa räkningen och andningsrytmen. Det låter tråkigt men rätt mycket saker kan börja hända. Okontrollerad gråt eller skratt. I min flummiga hjärna det senaste.
Jag har aldrig varit bra på droger. När folk omkring mig suttit och skrattat sig fördärvade över ingenting eller något riktigt fånigt, så har jag suttit och skakat av rädsla. Istället har jag märkt att om jag är tillsammans med folk som röker på, så kommer de liksom ner på min nivå, till mitt naturliga sinnestillstånd.
Kanske just därför passar meditation mig alldeles utmärkt! För två veckor sedan fick jag mitt första mantra. Vad som hade hänt var att jag i mitt höga tillstånd inte lyckades räkna talen i rätt ordning. Av någon anledning så brast det fullständigt för mig varje gång jag kom till siffran nio och jag la mig dubbelvikt över mina insomnade ben och skrattade okontrollerat. Naturligtvis fördärvade jag för de andra. Nåja, till nästa möte fick jag mitt första mantra. Det skall man egentligen inte avslöja, men det har redan blivit obrukbart det också. I två veckor har jag utan problem koncentrerat mig på ”Jag är inte mina tankar” Så, där sitter jag alltså och flyger omkring i det blå och andas lugnt till mitt mantra. Så dyker det upp en älg på toppen av inandningen och säger på norska: ”Jeg er dine tanker” Stick iväg, dumma älg, säger jag. Men det gör han inte, han tar istället över. Jeg er dine tanker, jeg er dine tanker... Jag börjar räkna istället. Då tar älgen på sig en liten hatt och börjar göra fåniga miner, räcker ut tungan och dyker upp i varje topp och bottenläge i min andning. Varje gång med en ny hatt! Det slutar naturligtvis i katastrof igen och jag knäcker mig fullständigt åt denna fåniga älg som pratar norska.
Undrar vilket mitt nya mantra blir...
PS. Bilderna är på våra nya amerikanska vänner, Gregg och Dianne, som var på besök under påskhelgen. Alla rutinerade mediterare!
Minnesstund
5 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar