Det är helgdag i Portugal. Vi firar revolutionen från 1974. Det finns säkert jättemånga historier att berätta om den portugisiska revolutionsdagen. Jag har, till min förvåning, inte hört särskilt många och på nyheterna kör man samma gamla reportage år efter år. Anledningen är förmodligen att portugiserna inte är särskilt stolta över utvecklignen i landet efter 1974. I vanligt tal hör man sällan ordet "revolutionsdagen" Man talar istället om före eller efter den "25 April". Wikipedia skriver hela sex rader om hela revolutionen: ” Sedan 28 maj 1926, då militären tagit makten i en militärkupp, hade Portugal levt i en fascistisk diktatur. Socialister och liberaler ville införa demokrati i landet. Revolutionen var näst intill oblodig då bara fyra människor dog. Genom att ge regimens soldater nejlikor övertygade de fredliga revolutionärerna och frihetskämparna soldaterna att inte skjuta. En vecka efter revolutionen firade folket sin frihet på 1 maj. I Lissabon hörde över 1 miljon människor revolutionens ledare Álvaro Cunhal och Mário Soares tala. En självförvaltning av ekonomin påbörjades, med flera tusen kollektiviseringar av industri och jordbruk.
Den 25 april 1975 hölls det första fria valet. En annan viktig aspekt var att Portugal lämnade sina kolonier. Alla blev fria förutom Östtimor, som blev ockuperat av Indonesien 1975”. 
Jag bestämde mig för att i år, precis som alla andra år, fira denna helgdag på mitt andra hem. Det heter Penha Longa och är golfklubben där jag varit medlem i sedan 1993. Jag kör som alla andra dagar ut mot Guincho. Idag är vågorna stora. Jag skriver ofta det men idag var de väldigt stora. Och breda. Säkert 200 meter breda. Det är surfarnas mardröm. De vill ha stora vågor som kommer lite från sidan. Så slipper de få hela vågen över sig. Och mycket riktigt. Vid hotell Muchaxo sitter de och surar. Det syns från väldigt långt håll hur sura de är. Nåja, det är inte roligt jämt. Efter att ha stannat och slängt veckans plast och plåtskräp vid återvinningssoptunnorna strax efter Guincho, känns verkligheten närmare igen och jag kommer på andra funderingar. 
Sedan jag laddat ner den fiffiga lilla bloggräknaren så vet jag, att 12 % av mina återkommande läsare kommer från USA och Australien!?! Jag får nog börja skriva på engelska ibland. Undrar vad de är för några? Hoppas de hör av sig.
Vi hade i varje fall en fantastisk golfrunda i förödande hetta! Jag spelade med några av mina portugisiska vänner och alla led vi av värmen. Värst lider Fernanda, trots att hon kommer från Goa i Indien. Till och med mitt vikingablod kokar mindre än hennes. Riktigt hett blev det på hål nummer 17, där jag var så här nära att göra hole-in-one! Så nära har jag aldrig vairt! Ni kan se nedslagsmärket 2,5 meter före flaggan. Bollen rullade lite för snabbt. Tog i hålkanten, ändrade riktning och stannade nästan 1 meter bakom. Alla skrek till och min puls gick upp i maximum. Som tur var satte jag birdieputten mitt i koppen och vi var alla ganska nöjda med att slippa dricka champagne i värmen. En varm dag som idag, då finns ingenting godare än ett stort glas isvatten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar