fredag 5 december 2008

Guten Morgen aus Zürich!

Nu har mitt nya liv börjat på allvar! Jag sitter och cafébloggar på Starbucks i Zürich. Det ligger mitt i Altstadt vid Stüssihofstatt. I hjärtat av det genuinaste genuina i perfektionismens centrum.

Tyvärr tyvärr, så flyttar modernismen hit också. Chicka boutiquer flyttar från Bahnhofstrasse över floden till den här sidan. Lite för chicka inredningar i stenhus från 1400 talet! Tycker då jag. Svart och metall ersätter naturliga färger. De gamla byggnadernas sneda linjer rätas ut till raka. Stenväggar målas! Till och med jazzklubben dit jag alltid går, om jag är i Zürich, har renoverats! De fantastiska jazzfotografierna i svartvitt har bytts ut mot speglar med guldramar. Hela lokalen är nu fylld av speglar! Och några unga killar från Italien spelar covers på 80 tals discolåtar! Publiken svek. Igår kväll, iallafall. Ingen stod ut mer än en öl, och jag tog med två amerikanska turister till pianobaren på Hotell Splendid. Den var lika rökig och stökig som vanligt. Tack för det!

Varför renoveras alla mina favoritställen? Jag kommer att minnas år 2008 som året då allt genuint erövrades, renoverades och försvann. Kanske det är mig det är fel på? Jag gillar schweizarna! Och jag verkar vara den enda som gör det. Alla jag frågar om hur det är att bo i Zürich säger att schweizarna är så tråkiga! Ja till och med de själva säger så. För alla säger det till dem.

Alla utom då jag! Jag tycker schweizarna är fantastiska! De är snygga och vältränade och alla åker skidor och vandrar i bergen. Och de är perfektionister. Kanske jag trivs så bra här för att jag är lika tråkig och konservativ som de är? Antagligen så tråkig att jag inte ens märker det!

Även som amatörfotograf och hobbybloggare måste man vara beredd på allt! Som att någon kan komma och gå förbi med 7 hundar i koppel! Kameran skall alltid ligga nära kaffekoppen om man cafébloggar. I snapshotsläge! Det gjorde inte min när den här mannen gick förbi. Jag hann visserligen, men man lär sig något varje dag!

PS. Ja, kanske inte för nära kaffekoppen. Lärde jag mig också...

Inga kommentarer: